Snabb uppa-datering

Nu har jag varit kass på att skriva igen, har inte uppdaterat på år och dag. Tack till bror som påminde mig.
Firade en fin "födelsedagsvecka" i Reykjavík med mamma, pappa och Cilla. Det var så himla fint att få hit mamma och pappa på "mitt" ställe, få åka runt i huvudstaden och på obygden och kolla in naturens under med dem, samt bli otroligt bortskämt i en hel vecka. Otroligt glad att de kom hit.
Bäst av allt var det på onsdagen, då jag åkte till Blå Lagunen med Dustin, Agnes, Guthrie och Steve (som skulle till Färöarna med Polar Law i en vecka, så de stannade till i Rvk i några dagar innan avfärd). Solen sken, det var klar frisk luft, och det var ljuvligt att komma ut från omklädningsrummet i sin bikini, frysa till och få tuppaskinn, se de tjocka ångorna från bassängen sakta sväva upp från vattenytan, som om de sömnigt egentligen inte ville lämna vattnet som de kom ifrån. Sen gå mot bassängen, sticka ner foten och känna hur hela kroppen slutar spänna sig för att slå bort kylan och hur den sen bara kapitulerar totalt när man sjunker ner i det varma vattnet. Och så bara ligga där i saltvattnet med sina bästa vänner, samt avnjuta en immig Gull-öl och bara invänta att mamma och pappa skulle dyka upp. Vilken ljuvlig eftermiddag. "If we lead a really, extraordinarily good life and go to heaven, this is where we will end up" sa jag och det var ingen som protesterade. Sen dök mamma och pappa upp, det var så otroligt kul att se dem! Och jag blev så glad att de hann komma för att träffa mina fyra fina vänner, för det var ju främst därför som jag velat att de skulle komma hela vägen till Akureyri först. Men nu kunde vi ju ses alla 7 i Rvk.
Efter att ha marinerat utsidan i den Blå Lagunen och insidan med bärs i några timmar så steg vi upp, bytte om och åt middag. Sen var man lite mör, men lyckligare än på länge.

Jag bodde hos Cillas syster första dagarna, sen hos Ingi och Ragnheidur som är mammas gamla kompisar. Otrolig gästfrihet: jag fick ett eget rum att sova i, de körde mig överallt och insisterade på att jag tog åt mig av precis vad jag ville hemma hos dem. Blev omhändertagen som en prinsessa! Vilka underbara människor, jag hade så himla trevligt tillsammans med dem och ser fram emot nästa gång jag får se dem, innan jag åker hem till Sverige.

Fick flera fina 25årspresenter, fast bäst av allt var att får se mamma, pappa och Cilla så klart.

Annars rullar det på här, våren har kommit och solen skiner och man behöver inte sin tjocka jacka längre. Så befriande det kan vara när man bara får slippa sina tunga vinterkläder. Det är bra att jag blir uppiggad, för just nu är jag stressad som satan över ett antal olika saker. C-uppsats, handledning, ämnesvalet, lägenheten, samt när Polar Law-gänget kommer tillbaka på fredag så är det bara en vecka kvar av deras vistelse här. Jag kan inte ens tänka på det för då känns det som luften tar slut i bröstet. Och sen måste ju jag lämna detta ställe, tänker jag på det så känns det ännu värre (jag är sämst på hejdå. Helt värdelös på det.) mycket för att jag träffat en islänning här som jag tycker mycket om.
Det hade väl av praktiska skäl varit smartast om jag hållit mig för mig själv men jag har aldrig kunnat kontrollera sånt där. Jag tänker nog aldrig med hjärnan egentligen.
Så det är mycket som snurrar i huvet och som inte faller på plats just nu och jag vet inte riktigt hur jag ska göra med det.
Men samtidigt så tror jag att värre saker har hänt bättre människor, som Sofie brukar säga.

Vulkaniska aktiviteter

Verkar som min mammas antågande till ön förebådas av både det ena och det andra! Vulkanutbrottet i södra Island började tydligen igår natt, och de seismiska aktiviteterna verkar öka varje gång morsan är på väg till ön. Jag minns inte detaljerna, men det varje gång hon varit på väg till Island så har bergen börjat leva här. Hon har den effekten, min lilla mor! Sätter kullarna i rullning.

Har haft en bra helg, bra vecka men jag är stressad över studierna. Har en presentation på tisdag tillsammans med vad jag trodde var en ambitiös grupp. Men när det stod klart att jag kommer hålla sjävla presentationen (och alltså framföra deras delar också) så verkar 3 av dem fullständigt skita i att bidra. Vi ska ha möte imorgon, och det är bäst för dem att det skrivit klart sina bitar, annars blir det ju helt enkelt till att strunta i dem och presenterar min egen och Silvias del, sen får de andra väl vara utan 30% av sitt betyg (som presentationen utgör).
Sen har jag en uppsats på 2500 ord som ska in på fredag, samtidigt som en ny intensivkurs börjar denna vecka med lektioner 10-16 varje dag, samt uppgifter och test som det innebär, plus att jag skulle vilja jobba med på C-uppsatsen för Nigel åker från Island om en vecka (visserligen kan vi maila, men vore ju skönt om man kunde fixat några möten angående min uppsats innan han drar).
Jobb, jobb, jobb, jobb, inte konstigt man sover kasst ibland!

Jag blir bara mer och mer övertygad om att jag tagit rätt beslut vad det gäller att inte plugga till en Masters direkt efter jag tagit min Bachelor. Jag är verkligen inte alls sugen på att plugga, inte ett dugg. Det är fortfarande kul och spännande för mig att lära mig de saker jag pluggar här, men det känns så jäkla fruktlöst att allt jag gör bara resulterar i uppsatser och papper och test. Jag vill kunna SE resultaten av det jag lärt mig, det jag kan. Och även om en kanidatexamen inte i sig är särskilt maffig vad det gäller att få jobb så är jag inte särskilt orolig, jag tror jag till hösten kommer kunna hitta en hjälporganisation som kan vilja ha mig ändå.
Eller vad det nu blir för sysselsättning för mig i höst. Jag hinner nog komma på nya idéer och ändra mig 283 gånger innan den kommer...
Hur som helst, det brukar alltid lösa sig för mig, även när det skiter sig.

Och hostan håller i sig, trots att penicillinkuren slutade för en vecka sen... Jag slarvade ju visserligen med inhalatorn ganska mycket denna vecka, kanske därför jag inte är helt frisk. Vi får se hur det går, om inte hostan gått över om ytterligare en vecka får jag väl gå till doktorn igen.

Annars är jag i rätt bra form, gymmar 4 dagar i veckan, fast det kanske jag får dra ner på denna vecka när vi har så mycket i skolan. Trodde verkligen aldrig att jag skulle säga detta, men det är lite som terapi att gå och gymma. Det är svårt att beskriva vad det är, men det är väl kanske tillfredställelsen i kombination med alla endorfiner som gör att jag fortsätter komma tillbaka. När jag i fredags lyckades springa 7km på tre kvart så kände jag mig så jäkla snabb och stark (det kanske inte är så supersnabbt eller länge, men för en soffpotatis är det det) ochkicken över att jag klarade det kändes som om jag kunde klara precis vad som helst. Och det är klart som fanken att man vill återvända till den känslan.

Nu ska jag skriva lite mer på min presentation, sen blir det bingen.
Natti!

All is i Underlandet.

Igår var jag och såg Alice i Underlandet i 3D. Under trailern för Shrek 4 eller 5 eller vad det nu var så kunde jag inte för fem öre ta in vad det handlade om, jag satt bara och sa ÅHHHHH och WOOOOOW och undertryckte impulserna att sträcka ut händerna och ta på allt. Det var superhäftigt!
Filmen var fin, inte alls så plastig som den såg ut i trailern, och Mia Wasikowska är absolut en tjej jag kommer hålla utkik efter framöver. Och vilka kläder. Klänningarna! Helt underbart.

När jag var på väg hem så kändes det verkligen som vår i luften(fast det var nog bara 2-3 grader...). Jag har börjat använda Sannajackan jättemycket och igår åkte de bruna stövlarna på för första gången på flera månader. Jag längtar så mycket till försommaren att jag tyckte mig för någon sekund kunna förnimma en doft av syren igår kväll, men sen såg jag de meterhöga halvsmältna snödrivorna vid vägkanten och insåg att jag måste fantiserat.

Mina mediciner verkar funka bra, jag hostar mycket mindre, tack och lov. Hostattackerna kommer vid fruktansvärt olägliga tidpunkter, det kan ha gått flera timmar utan att jag känt av nånting, men när jag kommer in i ett fullt klassrum så börjar det. Eller när jag precis ställer mig i kön för att betala mitt kaffe så börjar jag hacka och spotta och fräsa. Tur i oturen att jag inte hade detta i höstas när grissjukan var på topp, folk hade ju flytt i panik.

En fin morgon har vi i alla fall här i Akureyri, och en fin fredag blir det nog.

Förbannar högskolan

Guthries födelsedag blev fin! Chokladtårtan som bestod av 4 ingredienser blev en enorm succé, jordgubbar på det blev kronan på verket. Guthrie, jag, Ox och Arnor fick åka med Magda i bilen till bowlinghallen, "GUTHRIE it's your birthday, don't walk! And Suuuuuue, you've got your shitty lungs, jeeeesus" så vi fick åka bil medans de andra fick gå! I väntan på dem så gjorde vi det man bäst gör i bowlinghallen när man inte rullar klot: drack vin och käkade pommes.

Sen kom bowlinginstruktören som vi träffade förra tisdagen (då jag, Dustin och Guth tjyvbowlade, bowling är ju annars helig lördagstillställning), så vi fick lektion och tips på hur man bäst skruvar sina klot och fixat en strike. Tydligen ska man inte alls sikta på käglorna, utan på de små pilarna som finns på bowlingbanan (3e från höger om man är högerhänt), se till att följa upp hela rörelsen med armen, som i golf ungefär, samt tänka på hur man för armen(rakt, som en ölhävning), spänner handleden och hur man stegar fram(1,2,3,4, börjar med höger fot som högerhänt). En hel vetenskap!
Vilket tillsammans med lite vin och öl var avkopplingen jag behövde idag, då jag ringt CSN för femtioelfte gången i år. De behöver kompletterande uppgifter (nej, jag har fortfarande inte fått mitt lån+bidrag) så det ska jag fixa imorgon. Ett satans, evinnerligt, inkonsekvent krånglande. Det kan ju dock ses som ett framsteg att jag ryckte på axlarna och sa "Näeh, vad fan..." istället för att känna att det var slutet på mina studier, min kandidatexamen och därmed hyperventilera och lipa okontrollerat som förra gången.
Samt att jag inte fått någon info om C-uppsatsen fortfarande. Jag mailade Luisa i min klass, det kändes skitdumt att göra det (som om jag är för slarvig för att ta reda på info och bara förlitar mig på klasskamrater att fixa. Dock har jag ju verkligen försökt nu, men utan framgång) och jag fick svar från henne direkt. Tydligen har MAH varit knapphändig med information även på hemmaplan, verkar itne finnas mycket struktur att följa rent konkret. Skit, verkligen. Känns dock som om jag verka ligga jämförelsevis i framkant litegrann, då jag har en relativt utformad idé om vad jag vill skriva om (samt läst 7-10 artiklar och 2-3 böcker i mitt ämne), så nu ska jag ta helgen till att skriva ihop ett PM till på tisdag.
Pratade med Nigel Dower (Development cooperation and Development NGO's-läraren. Jag fick 9.5 av 10 på uppsatsen jag lämnade in förra veckan, så Nigel undrade om jag pluggat etik och IR tidigare. När jag sa nej så sa han att jag kanske kunde överväga att fortsätta mina studier inom det området. Vilken pepp!) idag, frågade om han läst Dambisa Moyo's "Dead aid" som jag precis avslutat, det hade han inte. Han ska få låna den av mig imorgon. Vi pratade om hennes idéer angående hur mikrofinanser i sig vore lösningen på biståndsberoendet i u-länderna. Nigel sa att mikrofinanser kräver ett entreprenörskap som inte nödvändigtvis existerar, jag tänkte att det också förutsatte en massa förkunskaper som de mest utsatta människorna nödvändigtvis inte besitter (kunna läsa och skriva, en viss insikt i vad som behövs till att planera sina affärer som måste vara svår att inneha utan någon som helst utbildning) där bistånd kan vara en viktig bro. Kräver inte självaste vetskapen om mikrofinanser en viss baskunskap som de mest extremt drabbade människorna inte kan tillskansa sig? Det finns så många luckor däremellan som inte verkar fyllas av själva utvecklingsprocessen som mikrofinanser är tänkta att utgöra.
I vilket fall erbjöd sig Nigel att vara min handledare här på Island, och det känns fantastiskt bra. Han är jättesmart, oerhört erfaren inom ämnet, skrivit böcker, föreläst och doktorerat, och han är ett fantastiskt bollplank i frågor angående bistånd.
Jag ser verkligen fram emot att jobba med honom! Han besitter en oerhörd kunskap och bredd inom området, både angående teorierna och global allmänbildning. Farbrorn är en vandrande IR-och-etik-bibliotek! Samt att han fortfarande verkar genuint nyfiken och intresserad av andras idéer inom ämnet.

Nu får jag gå och lägga mig så jag kan läsa artikeln innan lektionen imorgon så jag inte gör honom besviken.
Sov gott!

Akut bronkit

Eftersom det är internationella kvinnodagen tänkte jag vara extra snäll mot mamma idag (och de två andra mammorna) så jag gick till doktorn. Jag hade inte bokat nån tid men kunde ändå bli mottagen efter en halvtimme, av en liten timid grå islänning som verkade skämmas över sin dåliga engelska så han pratade väldigt tyst. Han konstaterade att jag var röd i högra örat och hade bronkit, så han skrev ut en inhalator samt antibiotika till mig, undersökning samt medicin gick på 8200 ISK. Men vad fan, så blir det ju när man är sjuk.

Inhalatorn ska jag ta 2 doser 2 ggr om dagen första veckan, sen 1 dos 2 ggr om dagen andra veckan, antibiotikan ska jag ta 3 piller om dagen tills burken är slut (en vecka). Jag har läst på lite om akut bronkit på nätet och det ser ut som om bara 10% av fallen består av bakterieinfektioner (= de enda som därmed kan botas av antibiotika) så nu blev jag lite skeptisk till att använda det... å andra sidan, har man hostat i 5 veckor så kanske man ska lita på farbror doktorn och inte ställa sina egna diagnoser utifrån vad man snappat upp efter 30 sekunders läsning på Wikipedia...

Imorgon fyller Guthrie år! Guthrie spöade skiten ur alla när vi bowlade i lördags. Eftersom hon är helt fantastisk så ska vi fira henne bäst vi förmår, det blir bowlinglektion på kvällen, innan dess ska jag styra upp ett presentkort på den lyxigaste, göttigaste massagen som går att fås för pengar nere på spa't, sen gå till hälsokostbutiken och köpa glutenfritt mjöl så jag kan baga henne en fin kaga, sen ska vi dra med kagan till bowlinghallen så vi kan fira henne där! Sen får vi se vart det bär hän.

Nu ska jag ta min medicin och gå och lägga mig för jag har lektion 8 imorgon bitti...
Så nu ska jag rossla iväg och borsta min tand. Godnatt.

Sluta hosta, börja plugga

Ännu en bra helg i Akureyri. Tiden flyger här, känns helt otroligt att det gått 5 veckor redan sedan jag kom hit. Men så blir det väl när man har turen att ha så fina och roliga människor omkring sig som man umgås med hela tiden! Kanadensiska Agnes make Cory har varit här i en vecka nu och stannar ungefär lika länge till, och ikväll kommer Dustins flickvän Emilia till byn. Det är så fint att få träffa allas respektive, de personerna man redan tycker om så mycket får ytterligare en dimension på något vis. Cory påminner mig lite om mina bröder: idag när han och Agnes berättade att de hade problem med avloppet frågade jag ifall det luktade från det också, men då sa han "No, that's just you."

Denna vecka har varit bäst hittills, humörmässigt också. Men hostan håller i sig. Guthrie misstänker att hon har samma åkomma som jag, för hon har samma symtom: ingen feber eller halsont, dock extremt mycket hosta, täppta bihålor, tryck i öronen och, av nån jäkla anledning, en massa gråtattacker(vissa virus måste ju kunna påverka mer än bara kroppen, eller?). Det måste vara förkylningen som gör det, för jag har lipat och känt mig så himla eländig hela tiden. För att försöka beveka lite perspektiv och sluta tycka det är mest synd om mig i hela världen så har jag läst Haitibloggar och kollat på hemska dokumentärer om 16åriga herionister i Swansea, men det har bara lett till att jag bölat ännu mer. Smart!
Nu har i alla fall tre fina mammor sagt till mig att gå till doktorn så imorgon ska jag göra det... Under tiden dricker jag brustablettsTreo och C-vitamin, samt shottar isländsk hostmedicin som smakar som om man lagt 15 Fishermans friend i ett glas Fernet Branca. Det får en vilja bli frisk ännu snabbare.

Nu ska jag sluta gnälla om mig själv och göra några mackor och läsa lite mer om bistånd. (Jag får det att låta som om jag är superambitiös men faktum är att jag käkat toblerone och lusläst en ny favoritblogg halva dagen... skärpning där.)

Mellanspel

Förkylningen som jag tror jag fick på flyget hit hänger kvar, 5 veckor av hostande och snorande börjar te sig lite tröttsamt. Man kanske borde skita i gymmet och vila, men jag mår ju mycket bättre av att gå dit så jag fortsätter med det.
Annars pluggar jag på en massa till C-uppsatsen (fortfarande inte ett ord från MAH fastän jag ringt och mailat. Vet inte alls hur planeringen ska vara, hur många sidor, vad det är för datum som gäller, opponering, struktur, osv. Jag har googlat och hittat en mall för en svensk C-uppsats som jag följer tills vidare, fast det behöver ju inte stämma överens med MAH's standarder. Men vad fan ska man göra? Jävla stressmoment för mig att inte veta.) Så jag läser, har en 5-6 böcker här, har tagit mig igenom 3 så man börjar ju få en lite bredare grund angående sitt ämne i alla fall. Alltid något.

Ikväll dricker jag lite vin och går på konsert och ser på Árstíðir, ett isländskt Simon and Garfunkel om man så vill.

Imorgon blir det mer plugg och sen bowling, för det är ju lördag.
Nu ska jag hämta tvätten!