Spattsöndag

Jag tror jag har drabbats av lite för mycket framtidsoro. De flesta som tar sin kandidatexamen nu verkar ha en ganska väl utarbetad plan över vad de ska göra i höst. Jag tyckte i höstas att det kändes som en jättebra idé att åka till Montreal augusti 2010 och ta en magisterexamen där. Väldigt ambitiösa planer. Men nu vet jag inte riktigt alls vad jag vill. Och det är liksom första gången det känns om ett stort påtagligt problem att inte veta.

Jag pratade med Nikolas och Magda, som båda tar sin magister nu, berättade om min tvekan över vad jag ska göra när jag blir klar. Pratade om mina funderingar på att "bara" praktisera eller volontära ett tag tills jag kanske kommer på vad jag vill inrikta mig på (vilket ju kan vara bra att veta innan man börjar på en magister). De båda framhöll dock att jag borde hoppa på ett magisterprogram direkt så jag har det avklarat, för att det är lika bra att göra allt nu när man ändå är inne i allt pluggande. Så jag har av nån anledning tagit åt mig och skruvat upp mig totalt i försöken att komma på vad jag vill plugga, vart jag ska söka, vad jag ska inrikta mig på. (Ni som känner mig vet ju hur jag tenderar att förstora upp allt och stressa upp mig ofantligt i onödan - jag blir helt outhärdlig)
Men nu efter att ha tittat runt på några olika sidor för volontärorganisationer och praktikplatser så känns det som om det finns en hel del annan sysselsättning att välja på. Och nog för att jag kan vara ett praktexemplar av 80talisterna, generationen som har sagts tycka att allt man sysslar med ska vara superskoj och stimulerande precis hela tiden, men det får nog bli en pluggpaus innan jag går vidare i min utbildning efter min kandidatexamen. Det känns ju knäppt att nästa få ångest över hösten när man bara knappt börjat på sin C-uppsats ens.
Jag är så himla kass på att lugna ner mig själv men nu känns det trots det lite bättre.

Nu ska jag skriva klart min uppsats på 1500 ord i Development Cooperation and Development NGO's, just nu om etik. "A comparison between euthanasaia and abortion, from a utilitarian and deontological perspective". Bara ett par hundra ord kvar sen ska jag ut i snön en runda tror jag.

Bowlar law och OS

Nu har det gått för lång tid mellan blogginläggen igen. Äsch.
Det är hur som helst skönt att vara tillbaka och komma in i rutinerna igen, komma igång med gamla traditioner och lägga till några nya, t ex bowla varje helg med Polar law-studenterna. Har lovat att designa en tröja som vi kan ha när vi bowlar, skulle vilja veta vad det är för nördfaktor på den. Men det kan nog bli fint.

Jag har börjat läsa på till C-uppsatsen, har mailat ansvarig på MAH för att se om mitt ämne verkar bra, dessutom bett om lite mer info angående uppsatsen, men såklart inte fått svar. Väldigt irriterande. Med tanke på hur bristfälliga de var när jag ringde dagligen i januari och bad om hjälp så gör ju det här att man bara blir ännu mer irriterad.
Jag har i alla fall fått svar på varför min studieförsäkran inte kommit än, kuvertet till CSN låg under ett säte i bilen... Så kan det gå ibland, men det är ju skönt att veta att det var där felet låg och inte att det var nåt fel med själva ansökan (inte vad jag vet nu i alla fall). Tycker lite synd om mamma som fick så dåligt samvete, men shit happens. Det gör ju inget. Och jag lyckas på nåt vis ha kvar lite pengar från förra terminen, sen kommer väl min lön snart också, så det ska väl nog runt ett tag till. Får ge fan i att bada i gravlax och foie gras denna vecka, men vad fan... Har hört att vanligt vatten ska göra att man luktar bättre, vi får se hur det går.

Så jag läser och skriver och vandrar runt som barnen från Frostmofjället i snöyran. Här ovan bjuder jag på en bild på mig innan jag går till skolan. Sen gymmar jag på skolgymmet 4 gånger i veckan, hade nån sagt för ett halvår sen att jag skulle bli en gym-mänska hade jag skrattat väldigt högt. Tränar vanligt 3 ggr i veckan sen kör jag helt slut på mig 4e gången. Låter ju helt idiotiskt nu när man ser det i skrift, nästan lite pinsamt. Jaja, jag är hälsosam och rör på mig i alla fall. Så har dragit ner på rött kött (inte slutat såklart, jag försökte en gång innan men det sket sig efter tre dagar eller så), plus inte blitt full på en månad. Vad fan har hänt med Susanne, tänker ni nu.
Inte vet jag. Det kanske är en godartad 25årskris?

Nu ska jag skriva klart min lilla uppsats på 1500 ord som ska in den 22e, det är till att ligga lite i framkant idag. Sen blir det nog en ganska lugn helg med lite OS. Försökte kolla matchen igår mellan våra damer och kanadensarna i ishockey. Lyckligtvis kunde vi inte se matchen, men Agnes make ringde från Kanada tre gånger och skrattade över hur mycket spö de gav oss. 13-1 alltså, hoppas det går bättre skidskyttet ikväll!
Nu slutar jag skriva, det är Ernst Kirschsteiger-varning på detta mys-inlägg redan. Jag får väl gå ut och strypa en säl så jag väger upp det lite.
Puss hej.